Frilansstress = så jävla överromantiserat. Jag kan iaktta den på Twitter och Facebook, för att inte tala om i mitt eget liv. Själv minskar jag frilanspressen med att jobba deltid så att jag alltid har en viss månadsinkomst. I oktober så innebar det att jag jobbade runt 50% nattjobb, och runt 100% åt mig själv. ”Men det kan ju inte finnas mer än 100% av något” säger matematikern, men då vill jag bara PÅPEKA att folk räknar % på sk. ”40-timmarsvecka”. HA HA HA.

Efter att ha gjort en saklig utvärdering med ansiktet nedpressat i en fluffig kudde har jag kommit fram till att detta inte är hälsosamt för kroppen, psyket eller ens arbetet. Möjligen är det ekonomiskt dumt att gå ner i arbetstid för nattjobbet när det ger en garanterad månadsinkomst som efter hyra ganska exakt landar på existensminimum, men vad faen. Utslitna fattiglappar är inte heller en glidargrupp i samhället att sikta på, om man säger så.

Som om det inte var nog tänker jag dessutom försöka ha lediga helger (förutom veckan då jag lönejobbar helg, då). Tre lediga helger per månad. Stina förordar att hålla åtta timmars arbetsdag också, men det låter lite väl dekadent. Under helgerna kommer jag däremot inte tänka på jobb, utan bara ägna mig åt skojiga saker som inte kostar för mycket pengar.

Idag har jag t.ex. gjort tvål genom att koka margarin tillsammans med Mr. Muscle avloppsrens.

Den största nackdelen är att det ser så gott ut att även jag, som nyss rörde ut kaustiksodan i det hela, vill provsmaka. Den näst största nackdelen är att jag gick upp dubbelt i pris för att köpa ett margarin utan palmolja, för att sen komma hem och upptäcka att de bara inte skrivit ut att det innehöll palmolja. ”Milda mat- och bakmargarin”, nästa gång får du stå kvar.

Jag leka vidare med bastvålen om ett par veckor. Det kan jag göra, på min lyxiga fritid.