Den mest färdiga bilden jag åstadkom medan jag hängde runt i Steffrs fina arbetslokal idag.

När jag sent omsider kom hem hade min redaktör från Rabén & Sjögren skickat post till mig. Jag har fått den vänligaste recensionen från svensk bibliotekstjänst hittills!

…inte så att dom hatade mig tidigare, men inte har jag fått mer än en rad inte, heller. Taaaack snälla världen, jag behövde en liten uppmuntrande puff just ikväll.

När jag var liten läste jag Häxorna av Roald Dahl, med illustrationer av Quentin Blake. Jag kommer fortfarande ihåg skräcken när jag bläddrade upp uppslaget där man fick se Överhäxan utan sin vänliga mask. Jag vågade knappt se boken, när jag visste att den fruktansvärda bilden fanns där inne.

Det fanns fler såna böcker (jag var ett ganska lättskrämt barn). Ibland när jag sitter med mina bilder undrar jag: Gör jag en sån bild nu?

…jag menar, inte som något NEGATIVT. Barn förtjänar läskigheter som faktiskt är lite läskiga, inte bara töntiga. Jag skulle inte ha något emot att komma upp till Quentin Blakes nivå överlag, liksom.

Men ändå. Känslan av att peta direkt i små formbara hjärnor. ;)

Ugglor är lite som fladdermöss, även om man bara tecknar dom rent rakt av ser dom ut som fantastiska freaks.

mugglor.jpg

Dagen har haft ett visst uggletema, men jag verkar inte lyckas locka någon ut i skogarna med mig trots allt som talar för ugglor. K k k k k kom igen!