I veckan var jag inte på en fest som hölls av ett förlag.

Det kom som lite av en överraskning: Jag hade ändå i god tid fått en inbjudan på vilken Om Svar Anhölls, och svar hade jag gett. Jag hade noterat det i min kalender, sett att det krockade med Galagos Flumskola på Kulturhuset, men valt bort det senare eftersom jag skulle gå på fest. Jag hade sett att det saknades byxor i min garderob och spenderat en blygsam summa på kläder, vilket ändå var mer än jag hade i min månadsbudget, men jag skulle ju trots allt gå på fest. Jag vet att jag duschade och hade mig tidigare på dagen just eftersom jag skulle gå på en fest. Det var definitivt anledningen till att jag tog tåget in till stan, och faktum är att fram till drygt tio meter innan dörren var jag helt övertygad om att jag var på väg till en fest.

Jävla hjärna

Mitt problem är alltså något som ska falla in under ”social fobi”, även om jag tycker att alla förklaringar av social fobi låter för logiska. ”Rädd för hur man ska uppfattas av andra människor” låter som något man kan diskutera bort, men jag skulle snarare förklara känslan såhär:

(Klicka här för att läsa hela inlägget…)