Kanske har du fått lön idag? I så fall är det ett utmärkt tillfälle att pröva på den övre gränsen för budgetfilantropi: 50-150 kr!

Dagens inlägg berör kollektiva mikrolån. Mikrolån är små summor som lånas ut till personer som inte kan få vanliga banklån, t.ex. fattiga företagare runt om i världen som inte har tillräcklig säkerhet för att en bank ska vilja riskera ett lån. Kollektiva mikrolån är den geniala idén att privatpersoner tillsammans kan donera mindre summor och totalt täcka ett lån, samtidigt som man accepterar att det finns en viss risk att inte få pengarna återbetalda. Lån når specifika mottagare, och personer som inte behöver / inte vill ha donationer.

Som budgetfilantropi är det perfekt: Pengarna kommer tillbaka, och då kan du låna ut dom till en person till!

Det finns flera organisationer, men jag tar upp de två jag använder: Kiva är störst och äldst, etablerad i flest länder och extremt enkel att använda. Zidisha är ett nytt projekt som försöker få ner räntan på lånen till absolut minimum, mycket mindre och kräver PayPal.

Kiva.org

Kiva lånar ut pengar genom olika mikrofinansbolag. Du får tillbaka pengarna, bolaget får räntan på lånet. Kiva låter dig bidra med summor delbara på $25, d.v.s. som minst med ca. 150 kr. Du behöver ett kreditkort, alternativt PayPal. Det är superlätt att använda!

  1. Gå in på kiva.org och registrera din profil. Om du anger ”valentin.schonbeck@gmail.com” som ”Referred by a friend” får jag ett litet tack på min profilsida, men det kanske kan vara kul? :)
  2. Klicka på ”Lend”. Här kan du se alla lån, och sortera och söka på alla möjliga sätt. Lån ligger bara ute en månad, så jag brukar använda ”Sort by: Expiring Soon” för att få fram lån som behöver stöd relativt snabbt.

  3. (Klicka här för att läsa hela inlägget…)

Steget upp från gratis! Kan man avvara 25-50/månad kan man bli månadsgivare. Det är så vanligt att man kan glömma vilken sjukt bra idé det är: Möjligheten att föra ihop eldsjälar med kapital, styrkan i att slå ihop givande kollektivt så att lite blir mycket, det väl uppbyggda systemet som gör det enkelt!

Jag tror att det egentligen inte är kritiskt exakt vilket kollektivt givande man ansluter sig till. Välj något. Är du inte Bill Gates blir det ingen stor individuell skillnad: Det stora steget är att gå från att ge inget till att bli en del av det allmänna givandet.

Förenklat kan man säga att humanitära organisationer kan rikta in sig på akut hjälp vid katastrofer, eller på allmänt uppbyggande av fungerande samhällen. Det står inte i motsats till varandra: Det är främst svaga samhällen som inte kan skydda invånare vid naturkatastrofer och som drabbas av krig och svält. Å andra sidan förstör kaos och död möjligheten till ett fungerande samhälle.

Organisationskostnader är värt att se på. Större organisationer har större omkostnader oavsett, men går för mycket till administration kommer mindre pengar fram. Svensk insamlingskontroll listar ”nyckeltal” för organisationer med 90-konton.

Värdegrund är inte oviktigt. Även om det knappast är onda människor som ägnar sig åt hjälparbete finns det t.ex. religiösa organisationer som jag själv inte vill stödja, eftersom de förutom att ge hjälp sprider åsikter jag ser som skadliga.

Jag kan ge två femtilappar i månaden. Så här tänkte jag när jag gjorde mina månadsgivarval:

(Klicka här för att läsa hela inlägget…)

Den som följt min ekonomiskola kanske vid det här laget finner sig hänga av sin roliga höga hatt för dagen, luta sig tillbaka i länsstolen med punschglasen samlade på isterbuken, fundersamt plira genom monokeln. Lever vi bara för att mata oss själva, jobba jobba, och kanske dricka en öl när man sparat ihop till möjligheten?

Som sagt: Den som är låginkomstagare i ett rikt land har det tämligen bra, men ändå svårt att styra sitt liv och världen runt omkring. Jag tror ändå det är viktigt att försöka göra så gott man kan för att förbättra världen. Dels hjälper det någon annan, dels blir även de som hjälper bättre, dels blir samhället bättre när vi blir bättre. Det gör ont att vända sig bort från andra människor, och det går bara att göra när man kan hålla dom ifrån sig mentalt. Så vill nog inte de flesta se på andra, men det kan vara svårt att veta vad man kan göra.

Är man inte Bill Gates och ge miljarder så får man rinna ihop med dom andra bäckarna som då ska bli en å. Tips kommer komma i följande kategorier: 1.) 0 – 25 kr, 2.) 25 – 50 kr, 3.) 50 – 150 kr.

Helt gratis: World Community Grid

Alltså, detta är en så SJUKT BRA IDÉ som bygger på att föra ihop outnyttjade resurser.

I ena hörnet: Miljontals människor vars datorer inte använder sin fulla arbetskapacitet medan de används till att titta på Facebook och spela lite musik i bakgrunden. I andra hörnet: Forskare som arbetar icke-kommersiellt med viktig forskning, och inte har råd att betala för den datorkraft som krävs för att inom rimlig tid bearbeta t.ex. vilka av miljontals olika molekylstrukturer som kan vara användbara för ett projekt.

Du installerar ett program på din dator som går i bakgrunden. Vid tillfällen då datorn är på men du inte använder den, eller då du inte använder stora delar av dess processorkraft eftersom du bara sitter och slösurfar, så snurrar programmet igång. Det använder då din datorkraft för att bearbeta diverse beräkningar för forskningsprojekt.

Varför bra? För att det ger öppen forskning möjlighet att skyndas på, eller alls ske, utan de budgetar som stora privata företag har. Forskning som inte skulle ske annars, eller vars resultat skulle låsas fast i olika patent.

Projekten är alltid forskning som är öppen och faller under ”projects that benefit humanity”.

(Klicka här för att läsa hela inlägget…)