Hyllning till höns

En sak som gjorde mig lycklig när det blev klart att vi kunde bo kvar ett tag i Ruckelslottet var chansen att skaffa höns. Oma och Opa hade höns när jag var liten, dom är mysiga, lättskötta och lägger ägg.

Ruckelslottets brudtrio: Kiwi (grå), Böna (vit) & Boss (svart). Dom är små höns av rasen dvärgkochin.

Höns är roliga, och det är intressant att få chansen att hänga med varelser som är mer olika människor än t.ex. hundar och katter, men mer lika än firrarna. Sociala däggdjur har ändå mycket gemensamt i kroppsspråk och beröring, sociala fåglar är lite svårare. Dom får ut mer av att umgås med varandra än med mig, helt klart.

Som tur är är höns väldigt matfokuserade, och därför ändå lätta att tämja. Dvärgkochin är en tam ras i sig, så det räckte med att komma med vetekorn ett par dagar i sträck för att bli en favorit.

Däremot är det svårt att fota höns som vill ha godis.

Det är också intressant att dom är väldigt olika som individer. Ibland känns det som att fåglar ses som någon sorts robotar, eller som insekter, något baserat på instinkt och utan mental förmåga. Det var bara ett par dagar sen som tidningarna skickade runt studien som visade att även fåglar har en form av neocortex, alias ”de små grå cellerna”, alias hjärnstrukturen som styr tänkande.

Boss är störst, självsäkrast och mest skeptisk till människor. Given ledarhöna, och eftersom vi inte får ha tupp tar hon tuppens roll i en hönsflock också. Höns ställer om sina hormoner efter behov, och Boss är butch nog att ha galt två gånger. Trots det, den bästa äggläggaren så här om hösten.

Kiwi är spattig och rastlös. Människor tycker hon är lite läskiga, men hon är VÄLDIGT matsugen och ändå den som kommer hoppandes först för att bita en i fingrarna. Hon är spattig mot höns också: Definitivt höna #2 men ganska socialt inkompetent, som lyckas provocera Boss och skrämma Böna med jämna mellanrum.

Böna är fegast, långsammast och segast på att äta. I gruppen är hon given sistahöna, och den som får mest ut av att hänga med människor. Som tur är är hon också den alla människor tycker är sötast, så det funkar ju bra.

Dom är ett ganska tight gäng som går runt och småpratar hela tiden. Dom gillar när det händer nya saker, till exempel när man kastar in en korg med löv som dom kan gräva i. Då är det fest.

Det är en sak jag har tänkt på redan tidigare, men ännu mer nu. Folk i allmänhet träffar ju sällan djuren maten kommer ifrån som är vår mat. Kor ser man i alla fall i hagar, men höns ser man aldrig i annan form än upphackade bitar om man inte anstränger sig.

Jag är ju inte vegan eller vegetarian p.g.a. [skäl som kan få bli ett helt eget inlägg någon gång om jag orkar]. Jag är däremot starkt i kategorin ”kött är sällanmat”, eftersom det inte verkar gå att föda upp djur på ett sätt som ger kött billigt nog att äta varje dag men ändå inte är djurplågeri. Höns blir det allra billigaste köttet, ger de billiga äggen, och behandlas sämst. Dels för att man inte har sett fåglar som något annat än köttrobotar, som sagt, och dels för att dom är så härdiga.

Det skär i mig att se kycklingar som sopas upp med stora maskiner som ser ut som gatsopar. Eller att det finns undantag i lagen om bedövning vid slakt just för tuppkycklingarna som kläcks bland ägghöns: Levande okläckta, halvkläckta och daggamla kycklingar får avlivas i kvarn med snabbroterande slagor.

Höns behöver inte få namn eller handmatas för sin egen skull. Men inget som är medvetet om världen borde kastas runt som skräp.

De flesta tuppar som kläcks är överflödiga och rensas ut, både i naturen och i alla sorters hönsuppfödning. Bestämmer jag mig för att kläcka fram de två hönor till jag har rätt att hålla utan tillstånd är det troligaste att jag nackar fluffbollarnas adoptivsöner, men jag tänker inte sparka runt dom först eller dra ner dom i köksmixern. Det är olagligt om man gör det för skojs skull. Och det är väldigt lätt för mig att låta bli att köpa kyckling.

(Ägg behöver vi inte köpa!)

4 kommentarer på “Hyllning till höns

  1. Tinet skriver:

    Jag är så avis, och hoppas kunna ha höns någon gång inom en inte alltför fjärran framtid!

    Hur menar du, kläcka fram två till? Kan man anlita tuppgigolos för det ändamålet?

    • Valentin skriver:

      Då skulle dom bli glada! Eller så skulle Boss bli förbannad, lite svårt att gissa.

      Nej, man kan inte hyra in avelstuppar, men det finns folk som säljer befruktade ägg. Man kan kläcka dom i maskiner, men man kan också ge dom till en höna som bestämt sig för att ruva. Jag skulle vilja ha Hamburgerhöns, fast dom är tydligen svåra att få tag i här uppe!

      • Tinet skriver:

        Ah, intressant! Jag antar att det är billigare än kycklingar eller höns, fast då finns ju risken att man får otillåtna tuppar. :/

        • Valentin skriver:

          Kycklingar är inte mycket dyrare men har samma problem — man kan bara könsbestämma småttingar för vissa raser/korsningar som har könsvisande färger. Eller om man är runtresande japansk expert som jobbar för äggerier!

          Sätta ihop vuxna höns kan ge bråk, och är betydligt dyrare. Folk här säljer inte gärna vuxna hönor utan tupp heller, märkte jag, för dom flesta har sålts som ägg/små. Sen blir det ju så att även om man köper vuxna hönor finns det ett gäng nackade bröder någonstans, man har bara sluppit göra det själv…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


*